Hemresan.
Detta betyder absolut inte att jag inte saknat alla vänner där hemma. För det gjorde jag verkligen hela tiden.
Restaurang.
Vi åt på restaurang en hel del, så nu är jag expert inom området. Haha, eller inte. Hur som helst åt vi på ett Tex Mex-ställe vid namn "Los Banditos" som jag faktiskt tyckte var väldigt bra. Vi åt på en fiskrestaurang vid havet, som också hade prisvärd mat. Sen blev det en del olika, men eftersom vi var där i två veckor åt vi inte ute varje kväll.
Sista kvällen åt vi på en Indisk restaurang tillsammans med en familj med yngre barn, och med min nyfunna kompis Anna. Maten var god och sällskapet var jättebra. Tummen upp till den sista kvällen.
Buss-tripp i bergen.
Under andra veckan satte vi oss på en guidad busstur som tog oss upp i Trodos-bergen. Vägarna var rätt smala och det var lätt att bli lite småskraj när man tittade ut genom fönstret och såg hur vägen övergick i ett stup, en knapp meter åt vänster.
Guiden berättade om Cyperns kultur, historia, mat och annat som kan vara kul att veta om man är intresserad av Cypern. Och så var det ju viss fakta som man inte tyckte var lika nödvändig att fylla ut hjärnan med. T.ex. att ett hotell vi åkte förbi fått sitt namn av en Spansk prinsessa som gift sig med en Cypriotisk prins för si och så många år sen...
Vi stannade flera gånger och tittade på bla. en Grek-Cypriotisk by, som var väldigt mysig med sina trånga gränder. (Se bilden ovan)
Vi åt på en liten genuin restaurang som hade helt okej mat tycker jag. Som sammanfattning av trippen skulle jag säga; Mycket trevlig, intressant och rolig som omväxling när man legat och pressat i solen en hel vecka.
Utmed vägen.
Bad, bad, bad.
Den gamla hederliga vattenfyllda bassängen blev, trots möjligheten till långa vita stränder och turkost vatten, sorgligt nog platsen som jag och min lillasyster tillbringade mest tid i. När jag inte badade så låg jag och solade i solstolarna precis i närheten. Detta gjorde man tills solen stekte på magen/ryggen och ett dopp i den 32-gradiga poolen kändes svalkande. Med en lillasyster, som ständigt skulle simma mellan benen på en och leka en hel massa egenpåhittade lekar utan poäng, till sällskap blev jag sällan uttråkad. Men när russinhuden började uppenbara sig på fingrarna så återvände jag till solstolen för att sola igen. Och så börjas det hela om igen.